Traditionella rätter

Hur skapas en nationalrätt?

Om du har rest mycket i världen så har du säkert råkat på många nationalrätter som kan verka mer eller mindre märkliga. Varje land har sina rätter som ofta konsumeras vid speciella tillfällen; sill och nubbe till midsommar i Sverige, röda ägg och inälvssoppa till påsk i Grekland, kalkon till Thanksgiving i USA. Medan vissa rätter kan verka relativt normala och gärna konsumeras flera gånger om året så är andra mycket extrema och uppskattas i princip bara av den lokala befolkningen.

Om man är intresserad av mat och matlagning finns det särskilda kulinariska resor du kan göra till olika länder och de är organiserade särskilt för intresset. Det kan till exempel handla om att resa runt i små byar i Frankrike där skickliga kockar ger matlagningslektioner och sommelierer bjuder på vinprovning eller att färdas till platser i Thailand där lokala kvinnor visar sin typiska husmanskost. Det är alltid spännande med nya kulinariska upplevelser och erfarenheter och dessutom ett alldeles utmärkt sätt att ta med sig härliga minnen till vardagen därhemma.

Tillgång och omgivningar

En av de viktigaste faktorerna när det kommer till skapandet av en nationalrätt är vilka ingredienser man har tillgång till. Om man lever i ett land vid havet, med många sjöar eller en stor arkipelag, är det mer troligt att nationalrätten blir fisk eller skaldjur än om man bor i ett bergssamhälle många timmar från det närmaste vattendraget. I norra Sverige och i Finland äter man därför ren oftare än någon annanstans, i Libanon tabbuleh och i Japan sushi. Detta gäller även frukter och kryddor, varav rätter kryddade med stark chili kommer från länder där man har tillgång till den svettframkallade ingrediensen medan länder som odlar mycket ris ofta har just ris som stapel.

Idag är det mycket lättare att komma åt ingredienser som annars enbart konsumerades efter säsong. I svenska livsmedelsbutiker kan man numera hitta sill, kräftor, pepparkakor och exotiska frukter året om och det kommer hela tiden nya, spännande varor. Dagarna då bananer och ananaser var det mest exotiska man kunde tänka sig är sedan länge svunna och idag hittar man passionsfrukt, guava och kokosnötter utan problem.

Den ekonomiska faktorn

Förutom miljö och klimat så spelar även ett lands ekonomi stor roll i vilka rätter som lagas mest. Det är ingen slump att många nationalrätter i själva verket är fattigmansmat som till exempel inälvsmat som skottarnas haggis eller grekernas påsksoppa. Att man i öststatsländer gärna äter kål och rödbetor beror dels på att man lätt odlar dessa grönsaker där, men också då de alltid varit billiga för hela befolkningen. Svenskarnas surströmming och ärtsoppa är också två exempel på hur viktig både landets geografi och ekonomi starkt har påverkat vad man äter.



Previous Article
Next Article


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*
*